iblandbakarjag

Äntligen är julveckan över, puuh! Missförstå mej inte, jag tycker om julen och allt som hör till, men jag började jobba i förra veckan och det i kombination med julvecka=hysteriskt stressade människor överallt är inte lika bra. Jag jobbar (var på jobbet, det känns lite fånigt att säga jobbar när jag inte gör det ännu) två timmar om dagen just nu och det räcker till och blir över. Doktorn sa att det är viktigt att jag verkligen går hem efter mina timmar och inte sitter lite extra för att 'det gick så bra eller var så roligt', men det är ingen fara, jag tycker det är skönt att få gå hem när min tid för dagen är överstökad. Tror nog att jag skulle behöva byta jobb, det känns mer och mer som att det är dags. Men vad vill jag jobba med? Har inte en aning, jo förresten, det har jag men inte helt. Knepigt det där med att växa upp och försöka lista ut 'vad jag vill bli när jag är stor'!? Hur gör man det? Jaja, det löser sig till slut.

Julveckan ja, de första dagarna var jag bara på jobbet, satte igång datorn och öppnade upp de program som jag använder, bytte lösenord och mest var där. Det räckte, jag var så trött att jag åkte ner lite in i väggen igen, jag glömde mer saker och tappade orden bitvis igen. Ingen rolig känsla det där, så var glada om ni slipper. Men i slutet av dag tre tror jag att det var, så kändes det en aning lättare. Sedan började jag känna mej mer hemma på jobbet, jag började hitta lite av mitt jobbjag och jag märkte skillnad hemma med. Jag blommade upp lite och hittade lite mer av mej själv, ända tills jag försökte handla lite mat och julklappar. Det slutade med presentkort till de flesta av barnens kusiner och spänningshuvudvärk hela julhelgen plus att jag kände mej som att jag hade gått in i väggen igen, så trött var jag fysiskt och framförallt psykiskt. Det var lite mer än vad jag klarade av så vi åkte bara över en kort stund till de andra julfirande släktingarna, så att barnen fick känna av julen.

Julaftonen började för övrigt med att yngste sonen kom in till oss vid halv nio på morgonen och sa 'mamma, det känns som att jag ska kräkas'...snabbt försökte jag få ut honom till badrummet men vi kom inte längre än till vardagsrummet innan det kom en kaskad...  Två timmar senare, en ren och oförskämt pigg kille samt ett skinande vardagsrum, gick jag och lade mej igen. Jag orkade inte utan somnade om i två välbehövliga timmar till (att jag ändå hade spänningshuvudvärk är en annan historia).

På annandagen tänkte vi gå ner till centrum och ta en fika, men det hade visst hela kommunen bestämt sig för med. Före jul så kändes det som om hela sverige hade hittat till vårt centrum och nu var det inte mycket bättre.
Så ja, jag gick ner mej igen och det tog ett par timmar innan jag piggnade till.

Inget julgodis blev det på hela julen och det saknar jag, knäcken, kolan och saffranstryfflarna mest. Trodde att jag skulle orka det efter julafton men har nu (!) insett att det får bli nästa år. Lite tråkigt för det är så gott. Men jag gläds ändå åt att min mat och baklust börjar titta fram, jag börjar känna lite lust att göra något och det var länge sedan. Jag tittar på mina receptpåsar vid sängen, jag har snart gått igenom alla påsar en gång och det vet jag inte om jag någonson trodde att jag skulle göra. Sju icapåsar hittills och fyra kvar, men tänk då på att jag redan har återvunnit de sidor som jag insåg inte var något för mej och det är inte lite. När jag väl har kommit igenom de sista påsarna så ska jag finsortera allt så att det inte blir så mycket kvar, klippa ut de recept som jag vill spara eller provlaga och krympa ner allt till en liten hög. Någon som tror att jag kommer lyckas ?!? Fniss...

Nä, jag ska sätta upp en hylla mellan sängbordet och väggen, så att jag har en plats för mina smycke och sminkskrin, nattduksbordet behöver tömmas...förstår inte varför alla saker bara samlas på vissa ställen??

Idag var det strömavbrott när jag kom till jobbet, det var mööörkt! Som tur var jobbar jag i en del av huset där det finns fönster och jag hade lite papper som behövde sorteras och arkiveras och det var en perfekt sysselsättning. Skönt att komma hem till värmen sedan, det var kallt på jobbet, strömmen har nog kommit och gått ända sedan dagmar.

Jag har tittat klart på en film som heter 'Julie&Julia' idag och den var precis i min smak, så rolig! En annan bra film som jag blev positivt överraskad av heter 'Tjenare kungen', en svensk film  som utspelar sig på 80-talet, min uppväxttid. Där hittade jag mycket som man hade glömt men även sånt som jag mindes, ack ljuva 80-tal! Fina färger och axelvaddar var det då, ha ha!

Idag är en bra dag!

Kram Annoest

Nu har jag varit hemma i över en månad och det har varit såå skönt och framförallt BEHÖVLIGT!! Jag tar det lugnare nu, försöker i alla fall... Råkade få bråttom till ett möte i veckan och blev tvungen att stressa, det gick inte, kroppen prostesterade på en gång. Så nu vet jag att jag inte kan stressa, men det är svårt att planera, speciellt när det gäller att passa tider så hur sjutton ska det fungera när jag ska börja jobba igen?? Nästa vecka är det dags, men jag ska bara jobba två timmar om dagen, mer kan jag inte göra om jag inte vill "krascha" igen och tro mej när jag säger att jag inte har några såna planer.

Det närmaste jag kommer planer nu är att jag tänker ' nu kan jag göra det eller det' men det försvinner så fort att jag inte ens minns vad det var jag tänkte. Ett tydligt tecken på att jag itne ska tänka på sånt, punkt!

Jag skulle vilja pynta, lite, inför julen men det orkar jag inte, tyvärr. Jag önskar att jag orkade men jag har insett att jag inte ska ge mej på det så jag låter faktiskt bli! Men jag hoppas att jag orkar till nästa jul, förra året gjorde jag operationen innan och sedan pendlade jag mellan 'att orka och inte' så då blev det inte något pynt heller, inte vad jag minns. På ett sätt känns det bra tt jag inte tänker försöka men jag vill så gärna ha lite juligt hemma, men jag får väl nöja med med ljusstakarna som kom upp för någon vecka sedan, alltid något :-)

Jo, jag märker ändå att jag piggnar till men jag har fortfarande lätt att tappa tråden i ett samtal, om personen ger mej för mycket information, det går inte ännu. Läsa, titta på filmer går bra nu och t o m en liten handling på någon stormarknad, men det ska vara mitt på dagen när det inte är så mycket folk där.

Jag går en stresskurs för första gången men har lite svårt att hinna med den avslappningsövning som jag ska (bör) göra varje dag. Den hjälper kroppen att komma på 'att nu är den kroppsdelen spänd, slappna av' och det är nyttigt. Jag märkte att det var svårt att komma ihåg att känna efter hur det kändes när jag var avslappnad resp spänd, men tanken är att det ska bli lättare för mej och kroppen att upptäcka när man spänner sig. Handen på hjärtat, vem har inte bitit ihop tänderna hårt och andats intensivt genom näsan 'bara lite till, jag orkar det här' ? Hur många känner igen sig?!

Jag längtar fortfarande efter att baka, speciellt lussebullar, men det blir inte av den här julen. Tråkigt bara att de köpta smakar så lite saffran.

Mina förhoppningar står till nästa jul, att jag ska orka göra lite av allt då, eller av det som jag vill mest, men jag känner ingen press på mej. Undrar om inte jag har släppt mina krav på mej själv, helt och hållet? Tror faktiskt det och det är väldigt positivt.

Så jag kommer att ha en väldigt avslappnad jul (avslapppnad fick jag skriva om fyra gånger innan stavningen kändes rätt, fniss) och en kravlös jul, med bara min familj!

God jul på er i förväg om jag inte hinner/kommer ihåg att önska er det före julafton!

Kram!!!