Ung och vacker?
Hej.
Nu har jag haft en äventyrlig vecka tillsammans med min yngsta son och hans klass. Vi var på lägerskola+droginfo, ute på Kärsön vid Drottningholm. Vädret var gassande sol och naturligtvis var solkrämen det enda som glömdes hemma...så jag är fortfarande röd, inte lika kräftlik idag, och fjällande....
Jag har ju inte varit ute i solen så mycket de sista åren och det märks, jag tål inte mycket alls och tänk er då att stå i solen i två dagar!!?? Mycket sol blev det, men men hellre sånt väder än det som var när jag gick tjejgåing (+3 och iskallt). Om ni har tittat på bilden så får ni en aning om hur röd jag egentligen var, trots att det inte var en helt bra bild färgmässigt.
Men jag, de andra föräldrarna, mentorerna och framför allt barnen hade jättekul! Det var naturligtvis bad, sol, kanot, basket, beachvolley, studsmatta och brännboll varvat med jättegod mat och lite information om tobak. Det var ännu roligare än vad jag förväntade mej och några fler namn har fastnat, självklart fanns det utrymme för lite vattenkrig vid kanotpaddlingen och vem skvätte mest om inte en av mentorerna...! Jag vet inte om hon eller barnen hade roligast men det var härligt att se!
Nåja, ett minne till att stoppa undan i minnesbanken men jag har faktiskt en annan spännande sak att berätta...
Jag har fått slängkyssar och "snygg-visslingar" efter mej, en dag vid busshållplatsen, och det händer inte ofta.
Det känns fortfarande lite overkligt när jag försöker minnas det men självförtroendet hoppade upp ganska högt efter det.
Jag väntade på bussen, en av de där varma dagarna, kände mej glad och avslappnad och försökte lufta håret lite (trassla ut lite tovor osv). Mitt huvud är vridet åt ena hållet och då fastnade blicken, så där som den kan göra ibland, på en bil som kom körandes från det hållet. Det var en ung kille med solbrillor och en killkompis i passagerarsätet och då ser jag killen som kör forma munnen till en slängkyss och titta på mej och "kastade" den till mej. Sekunden efteråt hör jag en sån där "snygg-vissling" och inser att det var till mej!?!? Hoppsan!
Det gick ju fort och jag hann inte riktigt reagera men killen tittade faktiskt på mej, en halvt lastgammal tvåbarnsmor som känner sig lika vig som ett kassaskåp på morgonen...
Jag har ingen aning om vilka det var, skulle definitivt inte känna igen dem , men jag säger bara 'Tack, ni killar i den vita bilen som visslade på mej vid busshållplatsen, ni gjorde min dag'!
Vissa dagar är självförtroendet på topp men minst lika ofta känner jag mej lite gammal och småtråkig, så den här händelsen var välkommen. Jag fick en liten knuff åt rätt håll och ingen dålig sådan heller, jag känner knappast igen en flört om jag så skulle snubbla på den, så här har jag mycket att ta igen. Inte börja hålla på som en tonåring, men att börja lyfta blicken igen och visa att här är jag! Det tror jag att vi gör för lite, både du och jag men det ska jag ändra på nu!
Soliga kramar från Annoest
Nu har jag haft en äventyrlig vecka tillsammans med min yngsta son och hans klass. Vi var på lägerskola+droginfo, ute på Kärsön vid Drottningholm. Vädret var gassande sol och naturligtvis var solkrämen det enda som glömdes hemma...så jag är fortfarande röd, inte lika kräftlik idag, och fjällande....
Jag har ju inte varit ute i solen så mycket de sista åren och det märks, jag tål inte mycket alls och tänk er då att stå i solen i två dagar!!?? Mycket sol blev det, men men hellre sånt väder än det som var när jag gick tjejgåing (+3 och iskallt). Om ni har tittat på bilden så får ni en aning om hur röd jag egentligen var, trots att det inte var en helt bra bild färgmässigt.
Men jag, de andra föräldrarna, mentorerna och framför allt barnen hade jättekul! Det var naturligtvis bad, sol, kanot, basket, beachvolley, studsmatta och brännboll varvat med jättegod mat och lite information om tobak. Det var ännu roligare än vad jag förväntade mej och några fler namn har fastnat, självklart fanns det utrymme för lite vattenkrig vid kanotpaddlingen och vem skvätte mest om inte en av mentorerna...! Jag vet inte om hon eller barnen hade roligast men det var härligt att se!
Nåja, ett minne till att stoppa undan i minnesbanken men jag har faktiskt en annan spännande sak att berätta...
Jag har fått slängkyssar och "snygg-visslingar" efter mej, en dag vid busshållplatsen, och det händer inte ofta.
Det känns fortfarande lite overkligt när jag försöker minnas det men självförtroendet hoppade upp ganska högt efter det.
Jag väntade på bussen, en av de där varma dagarna, kände mej glad och avslappnad och försökte lufta håret lite (trassla ut lite tovor osv). Mitt huvud är vridet åt ena hållet och då fastnade blicken, så där som den kan göra ibland, på en bil som kom körandes från det hållet. Det var en ung kille med solbrillor och en killkompis i passagerarsätet och då ser jag killen som kör forma munnen till en slängkyss och titta på mej och "kastade" den till mej. Sekunden efteråt hör jag en sån där "snygg-vissling" och inser att det var till mej!?!? Hoppsan!
Det gick ju fort och jag hann inte riktigt reagera men killen tittade faktiskt på mej, en halvt lastgammal tvåbarnsmor som känner sig lika vig som ett kassaskåp på morgonen...
Jag har ingen aning om vilka det var, skulle definitivt inte känna igen dem , men jag säger bara 'Tack, ni killar i den vita bilen som visslade på mej vid busshållplatsen, ni gjorde min dag'!
Vissa dagar är självförtroendet på topp men minst lika ofta känner jag mej lite gammal och småtråkig, så den här händelsen var välkommen. Jag fick en liten knuff åt rätt håll och ingen dålig sådan heller, jag känner knappast igen en flört om jag så skulle snubbla på den, så här har jag mycket att ta igen. Inte börja hålla på som en tonåring, men att börja lyfta blicken igen och visa att här är jag! Det tror jag att vi gör för lite, både du och jag men det ska jag ändra på nu!
Soliga kramar från Annoest
