Jag, spindeln i alla nät?
Ibland undrar jag hur familjen och jobbarkompisarna skulle klara sig utan mej? Förmodligen alldeles utmärkt. Varför skulle de inte göra det? De har ögon att se med, öron att höra med och en mun att prata med. Men, de skulle bli tvungna att tänka själva... Och det kan vara en stor utmaning för vissa. En del dagar känner jag mej mer som en förälder än en arbetskamrat, eller att jag är mamma till tre barn istället för två. Jo visst kan de om de försöker, eller om jag inte är där, det märkte jag när jag var sjukskriven. Även om jag vill ha saker gjorda på mitt sätt så måste det inte vara så, jag klarar av om någon gör annorlunda (men det händer att jag ändrar lite ibland, lite kontrollbehov har jag allt).