iblandbakarjag

Hösten är här på allvar och snart passerad med, om man ska döma av alla löv som redan har ramlat ned. Den får gärna dröja sig kvar några veckor till, det är min favoritårstid!

Men om jag fick bestämma så...

Fast det är nog tur att det inte hänger på mej att bestämma, för ibland är jag ganska lat. Det har tagit mej lååång tid att inse det och framförallt att erkänna det (vem vill erkänna att man är lat?, det går inte ihop med den där präktiga bilden som man alltid/oftast målar upp/intalar sig själv), men jag misstänker att jag inte är ensam om det? Jag tror att de flesta av oss (håll med mej nu, snälla...) har sina fler eller färre lata stunder, precis på samma sätt som man mår bra eller mindre bra. Det är egentligen inget konstigt med det, men det kanske är lite skämmigare att erkänna.

Imorse hade jag en sån där stund när jag önskade att jag var typ hemmafru, ja kanske inte direkt så men ni vet: att få vara hemma och fixa och greja med allt som man inte hinner under veckorna eller på helgerna, att kunna vara hemma när barnen har slutat för dagen och att kunna förbereda maten med lite extra tillbehör, någon ny rolig sallad eller ett gott hembakat bröd och ibland göra en god efterrätt mitt i veckan, bara för att. De där stunderna ploppar upp någon gång emellanåt, även fast jag vet att det inte kommer att hända förrän jag är pensionär (nej, jag räknar inte med att vinna på lotto, skraplotter eller hästar), men då är det inte säkert att jag har någon att förbereda allt till. Man vet aldrig hur livet blir och många gånget är det lika bra det. 

Oj, det blev visst en lång parentes istället för ett smarrigt inlägg om bak- och chokladfestivalen, så hade jag inte tänkt det. Men då får jag köra allt gottigott på ett nytt inlägg, så att ni inte blir mer suktade än vad ni redan är 😉

Kram annoest