iblandbakarjag

Jag har varit tyst länge och har mått dåligt ett tag, har varit inne i väggen två gånger förra året varav den senaste försöker jag fortfarande ta mej ur från...det har bara varit för mycket helt enkelt och till slut gick det inte längre. I november brakade jag ihop och idag kämpar jag fortfarande för att komma tillbaka. Det är tufft och blev inte bättre av att jag fick bakslag när jag skulle börja jobba och även när jag hade jobbat 25% och skulle kliva upp till 50%. Nu är jag nere på hel sjukskrivning igen och det var inte vad jag räknat med eller ville, jag behövde få känna att det gick framåt, inte bakåt...men ibland får man inte bestämma själv. Viljan var kanske större än huvudets ork och jag kan inte göra så mycket mer än att foga mej, vila och göra saker jag mår bra av. Jag har till och med fått fundera på om sånt jag brukar sysselsätta mej med för att bli glad, verkligen har den effekten. Man lär sig en hel del kan jag bara säga..men i rättvisans namn så har jag också varit tvungen att bearbeta saker från livet före skilsmässan och det är djupa spår. Jag hoppas att de så småningom blir grundare och blir till minnen som är lättare att uthärda, försvinna helt vet jag att de inte gör. Allt i livet är på gott och ont och du kan inte göra så mycket mer än att bestämma dej för att kämpa, eller att ge upp. I mitt fall så har jag inte haft en tanke på att ge upp. Visst har jag varit nedbruten många gånger, men efter ett tag kommer jag igen och igen och igen. Jag vet inte om det bara är envishet eller styrka eller en kombination, men jag SKA tillbaka!! Men visst, jag kanske inte når upp till samma nivå som tidigare men uppåt ska jag och komma igen gör jag även denna gång, men det kanske tar lite längre tid jämfört med mina tidigare väggar. Då får jag ta och acceptera det, men det är svårt, jag menar, jag har klarat av det förut så varför fungerar det inte nu? Vissa saker får jag lära om, så är det bara. Ta bakningen till exempel, den brukar alltid få mej på bra humör och är en typisk må-bra-sak för mej, men nu har den ibland varit jobbig och huvudet har inte alltid klarat av det. Jag fick börja med ett recept som bestod av tre eller fyra ingredienser, rör ihop, klicka ut på plåt och grädda. Ett väldigt lätt recept, men det var nästan för svårt för mitt huvud och jag blev så trött av det att jag fick lägga bakningen på hyllan ett tag till. Det låter kanske konstigt, men en sån enkel sak som att röra i en kastrull när jag värmde varm choklad krävde så mycket ork från mej att jag nästan inte klarade av det, det var jättesvårt! Så fungerar huvudet när man har varit/är inne i väggen..hjärnan stänger ner allt förutom nödvändiga saker som får kroppen att fungera. Minnet ska vi inte ens prata om, och ljudkänsligheten har varit nere på noll, i början kunde jag inte ens gå ut när det regnade, just för att det regnade. Jag klarade inte av ljudet, det gick rakt in i huvudet, utan filter. En människa, fågel eller en bil som rörde på sig, lät, det var katastrof för huvudet, alla intryck går rakt in och skapar kaos i hjärnan. Vissa dagar kunde jag inte gå ut alls därför att huvudet inte orkade ta emot några intryck, då är det illa som ni kanske förstår.

Men det blir sakta bättre, och även om jag har haft en del bakslag så vet jag att jag har kommit långt från den dagen när det regnade, det gäller bara att komma ihåg det också...

Kram till alla er som kämpar med något, vad det än är

Annoest