iblandbakarjag

Jag är inte helt säker på vad jag vill och jag behöver kanske lite mer tid på mej för att ta reda på det.
En bra sak är att maken vet vad jag känner OCH att jag inte vill bo med honom så länge han dricker, han förstår!! Eller han inser kanske att jag menar allvar, det här är hans sista chans och det är bara upp till honom att visa det.
Jag står med en fot utanför dörren och en innanför.
Jag är fortfarande kvar i mina bostadssajter, de tänker jag inte avsluta.
Men jag avvaktar tills jag ser åt vilket håll det bär, men jag står kvar halvt utanför och det vet han om. Jag anstränger mej inte, han får visa vad han vill.

I fredags lagade jag mat, korv stroganoff i min variant.
Alla burkar uppradade och massor av kryddor för att få den som jag vill ha den.

Försiktig kram
Annoest

Mycket lugnare idag, kanske för att jag berättade för chefen och mina föräldrar igår. Det var JOBBIGT!! Och hemskt men väntat från båda hållen. Chefen gick igenom samma sak för bara några år sedan så hon vet vad jag går igenom och det känns viktigt att hon vet.

Mina systrar får vänta ett tag till, likaså jobbet och för att inte prata om fejjan.

Tonåringen fick veta härom morgonen, av maken men yngsten tänker inte jag berätta för, inte förrän jag har fått tag på något.

Igår var allt uppochner, mycket pga hans känslor och vi bråkade en del. Jag tror inte att han vet vad han vill, kanske både ha kakan kvar och äta den. Men jag måste må bra och det gör jag inte så länge jag lever tillsammans med honom. Det är så jag känner.

Idag var han hemma och det kändes lite som om vi var främlingar till en början. Senare kändes det mer som vanligt fast lugnare och jag började undra om jag inte har misstagit mej? Kanske använder jag hans drickande som en ursäkt för allt när jag inte mår bra? Har jag förstorar upp allt? Ibland men ibland inte. Ska jag verkligen göra det här?
Ja, jag måste, för min och barnens skull. Men det känns fel att beröva dem på sin far därför att han kommer inte att hålla kontakten med dem, det blir upp till oss...
Men det är inte jag som gör så att resten av familjen mår dåligt.
Jag är bara den som försöker hålla ihop den och det tar på mina krafter, för mycket många gånger.
Även om han gör bra saker ibland så räcker det inte.

Jaha, helg på väg och mer känslor kanske? Hoppas jag slipper spänningshuvudvärken inatt och imorgon.

Kram annoest

Jag mår inte bra.
Igår kom vi överens om att flytta isär och att jag skulle bo kvar med barnen, han ville inte bo kvar här. Jag älskar den här lägenheten och bor gladeligen kvar här!!
Idag kom han hem från jobbet (han som skulle ha varit hemma idag så att vi kunde prata om allt!) och sa att han ville byta den här lägenheten mot en som ligger precis bredvid hans jobb och att jag skulle få flytta! Visst, det är hans lägenhet och en speciell kö som man inte kan ta över hur som helst men ändå! Han sa det precis innan jag och yngsten skulle gå iväg till skolan för upprop och hade dessutom mage att säga att han ville att det skulle gå fort. Det kändes som om han ville att jag redan skulle vara på väg, helst igår! är det straffet för att jag efter många års uthärdande äntligen får ur mej något som jag borde ha sagt för säkert tio år sedan?! Hur tror ni jag kände mej då? Och fortfarande känner mej?
Skolstarten kändes hemsk och jag vill bara bort härifrån, fortast möjligt! Men med min kötid så har jag inte ens en rimlig chans till en hyresrätt och bostadsrätt vill jag helst slippa. Jag har hittat en sajt som kanske kan skaka fram en hyresrätt till mej, om jag har tur men det känns bara jobbigt! Jag vill helst inte flytta från området för yngstens skull, orkar inte börja om i en ny skola, och så trivs jag väldigt bra här.

Om jag hade fått tag på en lägenhet kunde jag börja packa och planera men nu är det bara hemskt! Vi som skulle göra det bästa för barnen... Nu känns det som om vi kommer att bråka ännu mer, om alla saker och att jag inte har flyttat ut ännu!

Jag kan inte sova även fast jag kommer att behöva börja packa ner sånt jag inte använder, redan imorgon, för att allt ska gå smidigare när det väl är dags för flytt. Jag måste också kolla runt i lägenheten för att se vad jag kan tänkas behöva köpa nytt, och försöka hitta pengar att lägga undan till det...

Morgondagen är inget jag ser fram emot, inte förrän jag har hittat ett nytt boende.

Ledsen annoest

Jag är trött men kan omöjligen sova, att det ska vara så svårt ibland! Men det är nog alla praktiska saker som snurrar, både i mitt undermedvetna och i den medvetna delen av hjärnan.
Det är mycket att tänka på och saker att lösa och jag har alltid varit mer praktiskt lagd, i alla fall under det senaste decenniet, så jag vet varför ron att sova inte infinner sig.

Men nu om någonsin behöver mitt huvud få vila så att tankarna kan sorteras men det känns som om det kommer att dröja...

Jag har redan vridit mej i en timme och lär säkert vara vaken i minst en till, tyvärr. Men det är inget att göra åt, det löser sig så småningom.

Hoppas på bättre sömn för er andra

annoest

Nu har vi bestämt oss. Vi ska flytta isär, för bådas skull men mest för min. Han sa: äntligen. Jag har väntat på att du skulle säga det.
Jag blev så lättad över att han inte var arg och tårarna bara trillade. Jag borde ha sagt något för flera år sedan men det är först nu som jag har känt mej "mogen" för det. Lite fel ord men jag kom inte på något bättre.

Imorgon ska vi fortsätta prata och då börjar även båda barnen i skolan igen. Timing? Vet inte men det måste bli av nu, jag orkar inte mer.

Han flyttar helst medan jag helst bor kvar så då är det utrett. Problemet blir bara att lyckas få tag i en lägenhet till honom på något sätt, jag har letat runt lite och tror att jag har hittat några bra sidor men det återstår att se.

Morgondagen blir nog inte rolig men vi måste ta oss igenom den, och se den som en ny start.

annoest

Nu är det dags.
Igår kom jag hem till ett inferno. Innan jag hann säga "hej" till familjen hörde jag hur mannen skällde på tonåringen om att han inte tar något ansvar och nästa mening sa han till mej: 'kan du ta och snacka med dina föräldrar så att jag/dom kan köpa en etta till mej'!
Jaha, tack för det och underbart att komma hem...
I nästa sekund gjorde mannen sig i ordning och stormade in i sovrummet och gick och lade sig, hans mattallrik stod kvar på bordet i vardagsrummet, med mat på.
Sekunden därefter sa tonåringen att han drar till sin kompis (och det förstår jag allför väl).
Kvar står jag och undrar vad som hände? Jag hade jobbat över ett par timmar igår så jag kom hem mycket senare, lite lagom trött men glad över att vara hemma men det ångrade jag snabbt...

Nu undrar jag bara vem som ska flytta, för det här går inte längre. Ämnet är inte nytt men jag känner att vi inte kan ha det så här längre, det mår ingen av oss bra av.

Så bostadssajter, här kommer jag? Hur nu det ska gå till med alldeles för lite kötid och för få lägenheter ute på marknaden. Jag vill helst inte köpa en lägenhet och vet inte ens om jag skulle klara av det, MEN jag är glad att jag ställde mej i bostadskön för några år sedan, OM det någon gång skulle behövas. Ångrar lite att jag inte gjorde det tidigare än så men så är det, det är bara att gilla läget.

Kram annoest

Mina föräldrar ska flytta, till en lägenhet nära mej och min familj. Det är spännande samtidigt som jag känner lite vemod. Jag har vuxit upp i en villa och alla barnbarn har skuttat runt i huset och trädgården oräkneliga gånger. Själva huset känns inte så jobbigt att "bli av med", men trädgården, den kommer att bli saknad! Alla blommor, frukter som vi fortfarande får när de har mognat, dem kommer vi inte att kunna få i fortsättningen. Viktoriaplommonen, de gula hallonen, rabarbern och glasäpplena, där har jag många minnen förknippade med. Det hemmagjorda äpplelmoset och plommonmarmeladen...
Jag hoppas att vi hinner plocka lite frukt innan det är dags att lämna huset, en sista gång för minnenas skull.

Kram annoest

Jag fick min milkshake!! Jag fick rumpan ur vagn och gick en längre sträcka. Skälvklart köpte jag mej en hallonlyxshake på Max också! Den var god men aningen för söt, beror nog på att mitt sötsug den dagen var mindre än vanligt. Men visst var den smaskig, men svårfotad, det var ju inte direkt svalt ute i söndags trots lite moln, så den smälte (och blev uppdrucken) väldigt fort. Så tyvärr har jag ingen bild att visa den här gången men det innebär bara att jag får gå dit igen och göra ett nytt försök. Okej för mej!!

Något jag har på bild är mina nya balkongblommor och krukor, samt min häftiga vattenkanna! Den är så frän och jag är så kär i den! Hittades på Bauhaus tillsammans med några av blommorna, krukorna och de sista blommorna kommer från Plantagen. Plötsligt har vi en trivsam balkong men jag vill ha änny fler lådor och blommor! Såå mysigt!

Kram annoest

Hittade den sista glassen i magnums serie och köpte den. Jag har provat ettan och tvåan men inte glassarna emellan, de lockade mej inte. Men jag blev inte så förtjust i den sista heller. Den var god men inte så god. Något jag däremot uppskattade var äppelsylten i glassen men det var för lite av den.
Men men, mot nästa glass-provning!
Max har väldigt goda och lyxiga milkshakes och något jag har missat är de två nya sommarsmakerna: hallon och cookies'n cream. Det ska jag ändra på i helgen, tänkte nämligen gå en runda och samtidigt provsmaka en av dom. Jag vet att det ska bli varmt igen men då har jag en morot för att göra något (läs motionera).

Funderar just nu på vilken mat vi vill äta idag och imorgon, med tanke på värmen. Man brukar inte vara så sugen på mat men något litet vill magen ändå ha, men vad? Lutar åt räkor och hemgjorda vitlökskrutonger eller varma mackor. Ideer mottages tacksamt. 8-)

Kram annoest

https://cdn2.cdnme.se/2580667/7-3/pic_51fb99dde087c35755c4a77c.jpg" class="image">

Nja, det blev inte så mycket mer avslappning i helgen. Förstår inte varför jag kör på så mycket att jag kör slut på mej!
Jag var tom ute och gick i över en och en halv timme, självklart den dagen när det var som soligast och varmast ute men det straffade sig senare på kvällen. Slut är ett milt uttryck...

Jag närmar mej en tvättfri helg och det längtar jag efter.
Nästa helg behöver jag inte röja så mycket för det finns inget kvar att fixa förutom några småsaker, sköönt! Jag har ju fixat frysen nu och mitt bakade bröd är slut så jag är sugen på att baka något, men då får det nog vara aningen mindre varmt om jag ska orka.

Kram annoest