iblandbakarjag

Hej! Jag inser att det har passerat mycket tid sedan jag skrev sist, men det har varit lite för mycket att göra de sista veckorna, både privat och på jobbet. Vi har hunnit med tonåringens "kalas", inklusive BAKNING och framför allt mycket städning. Det sista är inte riktigt min favorit, i alla fall inte damningen, det tycker jag är sååå tråkigt... men nu är det gjort och kalaset är överstökat. Hade tänkt baka en cheesecake plus en rulltårta med men det hann jag inte med, fast det blev massor av kakor över så det var tur att jag varken hann eller orkade.

Kom dock på att jag glömde fota alla kakor när de var upplagda, men ni har sett två av mina nyheter via mobilen. Tror nog att jag ska lägga upp recepten på baka-sajten när jag hinner, den ena sorten var farlig ljummen (och är fortfarande god) men den andra som jag tyckte var lite tråkig har växt smakmässigt och var lite syrlig, med tanke på tranbären som var i.

Själva bakningen är ett kapitel för sig, jag skulle göra kokoskakor i långpannan dagen före men det var inte min "bak-dag" då. Jag hade hällt chokladbottensmeten i långpannan och hade precis satt in den i ugnen när jag såg att det smälta smöret stod kvar i sin kastrull, på diskbänken... suck! Jag ropade på yngsta sonen som hade bunken med lite smet kvar, jag rev ut plåten från ugnen, vi stod och höll fast bakplåtspappret samtidigt som vi försökte skrapa upp smeten och hälla ner den i bunken igen. Vi lyckades till slut och jag kunde blanda i smöret i smeten.

Jag hade kunnat strunta i det om det inte redan var färdigsmält, en gäst på baka-sajten har provat det och det blev jättegott. Medan bottnen står i ugnen brukar jag göra kokos-smeten som ska bredas ut ovanpå, och min dåliga-bak-dag trogen så tog jag en för liten kastrull, så jag drällde hur mycket som helst på spisen och smeten tjocknade inte som jag ville heller (kokos-röran ska värmas och tjockna lite), fast tonåringen tyckte att kakan blev precis som den skulle (han stod och nallade en lång stund av "kanterna" och det räknar jag som ett bra betyg)!

För en vecka sedan började jag räkna ner till min semester och nu är det bara en vecka kvar, ska bli så skönt! Ändå så tycker jag att jag faktiskt har varit ledig, jag var ju sjukskriven i en och en halv månad efter min operation men det var ju inte semester, kroppen behövde läkas, men det känns ändå som att jag hade semester, måste bero på att jag var hemma hela tiden. Men å andra sidan så hade jag mycket att bearbeta och det blev så mycket när jag kom tillbaka till jobbet att jag inte orkade jobba. Till sist gick jag till en psykolog för att få hjälp att få ordning på mina tankar och att kunna se allt från ett annat håll. Det hjälpte och efter ett par gånger så kände jag att jag började hitta mej själv igen. Fast det allra bästa var när jag hade varit på återbesök på sjukhuset, jag var inte tvungen att gå dit men kände att det kunde vara bra. Efteråt, när undersökningen var klar och läkaren som hade opererat mej sa att allt såg bra ut, då fick jag det avslut som jag hade saknat sedan operationen. Lättnaden sköljde över mej och jag kände att "JAG ÄR FRISK"!!!

Det var inget dödligt jag hade, men en väldigt vanlig sak som kvinnor kan få fast det är sällan som man hör något om det. När jag väl pratade lite om det så upptäckte jag att det var många som kände någon som hade haft det, ironiskt va? Att vi inte riktigt vågar prata om saker som känns för intima, även fast de inte är det. Tror att det hänger ihop med känslan av att lämna ut sig själv, att våga blotta sitt inre för någon annan är nog bland det hemskaste man kan göra och ändå inte. Tänk vilket mod det krävs för en sådan sak!

Nåväl, nu har jag passerat allt det där (men det finns fortfarande kvar i mej) och jag har haft en kravlös midsommar med mycket filmer och slappande! Det var välbehövligt och så skönt att inte göra som man "måste", passade mej och familjen som 'handen i handsken'.

Jag hoppas att ni också får lite avkoppling under den här sommaren, oavsett var ni är!
Kram till er alla!

Annoest

Nu har vi varit lediga några dagar (nej, både jag och gubben jobbade i fredags) och gårdagen blev precis som jag ville att den skulle bli. Jag kom i säng hyfsat tidigt i fredags kväll, jag var trött efter nattvakan när tonåringen skulle komma hem efter balen+övrigt, och jag vaknade ganska tidigt igår, relativt utvilad så det kändes bra. Det var soligt när jag vaknade och jag satte mej på balkongen och åt frukost, jag njöt... Det hade jag längtat efter, jag har tänkt göra det så många gånger men det blir inte alltid som man har tänkt sig. Jag satt i solen, lyssnade på alla ljud och tänkte på mina plantor. Hade varit trevligt om några blommor var utslagna men jag hoppas att det är så när semestern börjar i alla fall.
Funderar fortfarande på smultron men undrar om de skräniga måsarna skulle ta dem? Blev väckt kl 03.47 igår morse av just måsarna, mindre roligt, de håller på tidigt om somrarna och det spelar ingen roll om jag har semester eller inte. Tanken på att göra en Runar för att bli av med dem lockar lite ibland.
Har haft balkongen öppen på nätterna och det är mycket svalare i sovrummet nu, skönt.
Jag tog mej en liten solstund mitt på dagen igår och kunde koppla bort allt annat för en liten stund, välbehövligt.

Jo, vi var också nere i centrum och tittade på en ny frys, vi hittade en och hämtade den idag, STOR LYCKA!!!
Äntligen kan jag börja baka igen, underbart (läs, äntligen har vi plats så att jag kan baka igen). Jag provade ett nytt glassrecept igår och även idag, det var inte riktigt vad jag var ute efter men det kändes så bra att få prova. Oj, höll nästan på att glömma, jag bakade en paj igår av det vi hade kvar i kylen. Pastrami, lök, purjolök, tomat åkte ner i pajen, samt lite salt, peppar, koriander och vår nya krydda 'chili explosion'. Den blev jättegod, till och med gubben åt av den och då är det väldigt bra betyg. Han äter inte paj i vanliga fall, har något äckligt minne av paj sen när han var liten. Det där med matminnen är lite konstigt, jag har också ett sådant och det berör frysta
jordgubbar. Vi var hos våra kusiner och åt jordgubbarna till efterrätt, dagen efter fick vi magsjuka (det berodde inte på gubbarna) och det sitter kvar så starkt i mej att jag inte äter frysta jordgubbar sedan dess. Lite underligt ändå?
Pajen tog slut imorse, gubben åt det sista till frukost och han äter gärna den igen, det gör jag med, den blev så som jag ville ha den, på pricken. Nu när vi har två halvfrysar igen kan jag göra många såna till matlådor, mums.

Imorgon ska vi grilla hemma hos mina föräldrar och det är inte heller fy skam, ska blir roligt att träffa lillasyrran. Våra barn kommer att springa fram och tillbaka i deras trädgård, det är härligt att se när kusinerna leker tillsammans.

Härligt att få vara ledig en dag till men samtidigt får det mej att längta ännu mer efter semestern...

Många kramar annoest