iblandbakarjag

Jag var ju tvungen att visa honom det men det var med dubbla känslor av allt. Reaktionen var inte bra. Man kan nog beskriva den som rasande, kokande men samtidigt iskall. Han läste, en lång stund, de få rader som stod och gick sen ut och rökte. När han kom in sa han bara: vi skiljer oss, du fixar en lägenhet, så slipper ni mej/mitt drickande.

Efter det gick han och lade sig. Jag stod kvar och visste inte om jag skulle gråta eller skratta.

Det är så jag har känt den sista tiden, att det är nog nu, men nu kommer det att ske på hans villkor, med andra ord: ni ska ut så fort som möjligt!

Jaha. Jag får nog acceptera att försöka hitta en lägenhet som inte är i närheten av där vi bor trots allt, men jag vill inte att yngsten inte ska behöva åka en lång sträcka för att komma till skolan och jag vill att han ska få gå kvar in sin klass, i hans skola. Men nu har jag nog inget val längre. 

Helgen kommer att bli tuff, den närmsta månaden likaså, men jag är glad att tonåringen är på praktik ett tag till, så kanske det hinner lugna ner sig en aning tills han ska komma hem. Eller inte.

Imorse åkte han hemifrån mycket tidigare, och utan mej, så nu vet jag vad som väntar.

Annoest

Men det mesta kan inte planeras förrän han har kommit hem från praktiken, men lite har jag börjat fundera på.

Ibland blir det tvära kast i humöret, ikväll har jag samtal med yngsten i skolan och det känns lite tungt. Speciellt nu, efter att ha sett hans betyg för höstterminen och efter logopedbedömningen. 

Jag kanske inte har nämnt att har har en språkstörning? Och det vet jag själv inte riktigt vad det är, så det måste jag ta reda på mer om. Det blir ju min uppgift då gubben inte vill inse att yngsten har det svårt i skolan.

Som kronan på allting har vi fått ett brev, gällande hans drickande...

Annoest

Jag fick frågan om jag hade något bra semmelbullerecept, av en jobbarkompis. Då berättade jag om mammas recept vars bullar som jag föredrog att äta rakt upp och ner, när jag var liten. Vid något tillfälle har jag skrivit av det så jag tog en titt i mina gömmor. Jag hade en aning om vart jag skulle leta så det var inte så svårt. Nu var det länge sedan jag bakade dem men jag minns hur det smakade då.

Jag har även spanat in några nya brödrecept som jag vill prova och jag får fler frivilliga äta-upp-allt-jag-bakar-när-jag-har-ont-om-plats-i-frysen-människor i min närhet så det är bara att baka på.

Lite roligt är det att jag inspirerar en del jobbarkompisar till att baka, jag får fler och fler frågor om bröd. Men det är kanske inte så konstigt när jag lägger upp bilder på allt jag gör...!

Helgen ägnades tyvärr inte åt bakning, även om jag hade velat. Det blev tvätt och röjning, samt påminnelser till tonåringen som åkte iväg till praktiken i söndags. Tre veckor innan han kommer hem igen, tur att det finns skype så att vi får se honom också!

Kramar annoest