iblandbakarjag

Avvaktandet fortsätter, tills jag är säker på vad jag vill göra, inte vad jag måste eller bör göra.

Yngsten har bättrat på sig men det krävdes närmare två veckor och ett sjukhusbesök innan vi fick ordning på det. Troligen var han lite förstoppad, då kan man både kräkas och få diarre i alla fall. Jag håller dock koll på honom och hans bajs (trevligt ämne i en ibland-bak-blogg va?) så att det inte kommer tillbaka.

Tonåringen är helt klar med sin praktik för den här terminen men han har aldrig varit så sjuk som under den här perioden, inte ens när han var liten. Förkylningarna har avlöst varandra och kräkningarna-diarren-kallsvetten-och-febern likaså! Båda barnen sjuka samtidigt fast i olika ändar av landet, suck!

Det har inte släppt helt där och i förra veckan fick jag nog och tog med honom till sjukhusets infektionsavdelning. Efter alla olika sorters djur han har träffat vore det inte så konstigt om han har fått med sig några baciller också! Tyvärr och hurra så hittade de ingenting, blodproverna visade inte heller något. Det var skönt att de inte hittade något men det hade ju varit skönt att få reda på varför han har varit så sjuk.

Innan vi åkte in satte jag mej ner och skrev upp vilka tillfällen han var sjuk och  hur han var sjuk. Det var ingen rolig lista! Inte så liten heller! Men vad det än var så verkar det långsamt gå över, peppar peppar.

Något som nog ändå har varit bra, eller nyttigt är nog ett bättre ord, är att tonåringen har fått klara sig själv när han har varit sjuk. Vi kunde inte ta hand om honom, bara stötta, trösta och ge råd via telefonen och skype. Förhoppningsvis har han lärt känna sig själv och hur hans kropp reagerar när den blir sjuk och det är en viktig kunskap till den dagen han flyttar.

Nu ska jag ta hand om mej själv genom att gå och sova, kanske så att jag orkar baka lite imorgon. Det är en födelsedag på ingång snart!

Kram annoest