Vulkan
Igår fick jag ett utbrott här hemma.
Jag skulle äntligen baka och var så lycklig över att allt klaffade, ända tills jag såg alla åtta (!) mjölkpaket och odiskade tallrikar som inte ens var avsköljda, ståendes på mer än halva diskbänken...! F--k!! Jag blev vansinnig och vräkte ner dem på golvet, skrek åt barnen och gubben att jag inte orkade se skiten mer! Jag var så arg och ledsen, mer ledsen tror jag men jag skällde och grät och tappade all baklust för lång tid framåt...
Det värsta var ändå att jag höll på med scones under tiden och jag var inte många millimeter från att vräka ut plåtarna genom fönstret, skogstokig!
Sen stängde jag in mej på toan och grät, och tro mej, det händer inte ofta. Jag bara stängde ner allt som hade med bakning att göra och började städa istället. Det gör jag ibland när jag är arg, det är ett perfekt sätt att avreagera sig på, men igår var det mer ett uppgivet fixande.
Bakandet var inför mitt födelsedagsfika men det har jag ställt in, jag orkar inte.
Visst har jag känt mej trött under förra veckan, mer åt väggen-hållet men ändå inte. Om ni tänker er att ni flämtar efter luft, ungefär som en fisk på torra land, och ni andas men det kommer inget syre in i lungorna, så har ni min situation där. Oftast brukar det vara ett tecken på att jag är för trött (läs, på väg mot väggen) men då brukar jag också vara väldigt snurrig i huvudet och tappa tidsuppfattningen. Då kan jag sitta och stirra ut i tomma intet utan att vara medveten om allt runtomkring. Det låter kanske lite obehagligt men så känns det min hjärna är överansträngd.
Nu behöver jag verkligen få göra det jag vill göra, och det är att baka, trots att jag inte har den minsta gnutta baklust. För en eller två helger sedan skulle jag baka bröd men det blev ett nytt jordgubbsgrottor-recept, samt korintkakor. Grottorna var sådär men korintkakorna är precis i min smak.
Det roliga var att dagen efter, på jobbet, flöt arbetet på bättre än någonsin! Jag kände mej så klar i huvudet och allt fungerade igen, underbart!
Jag tror faktiskt att bakningen är mitt sätt att få huvudet att fungera igen, men då krävs det nog att jag bakar också.
Kram annoest
